Sockenbilder

Vad hände för 50 år sedan i Hudiksvall? Jag tänkte att jag lägger upp sidor från min ungdoms fotoalbum i gruppen ”Du vet att du vuxit upp i Hudiksvall…” och det gav många likes. 😀

Inspirerad lade jag också upp några sidor från min barndoms socken på vår facebookgrupp för socknen.

Då skrev en av gruppens medlemmar ”Lånar gärna bilder från Idenor vid senare tillfälle om jag får lägga upp på sockenbilder?” Spännande tyckte jag och letade fram lite fler bilder.

Det blev en del trevliga kommentarer till bilderna och det fortsatte…

Jag hittade ett dokument som jag sparat sedan tidigare från Vigselregistret i Idenor. Det fortsatte med att jag besökte riksarkivet via nätet och började forska lite i historien. Ett spännande arbete som kanske ger mer framöver.

Det började med vad som hände för 50 år sedan och socken bilder från den tiden. Sedan backade tiden. Ett av våra hus i socknen är ju från 1816. (Se tidigare inlägg ”Räddande renovering”.) Vilka bodde i byn då? Vem bodde i huset? Kanske vet Yngve Aronsson? 😉

Slutligen ska det bli spännande på vilka fler socken bilder som dyker upp i framtiden Angelica Ol-Anders Norman. 🙂

Ett år som pensionär

Nu har jag varit pensionär ett år och om ett par månader är jag även ålderspensionär. Det vill säga då fyller jag 65. Men vad är väl 65 år mot Dagny Carlsson 106 år? Det var inspirerande att se filmen om henne igår ”Om jag sätter mig ner nu så dör jag.” Det finns mycket kvar att uppleva och drömma om! 😉

Idag var vi och handlade med 5 % pensionärsrabatt i matvarubutiken. Där träffade vi på andra pensionärer och fick chansen att stanna upp och prata lite några gånger. 😀

Vi pratade om stormen Alfrida med våra grannar från Norrtälje. Vilka träd som Alfrida tog med sig och det strömlösa Norrtälje. Vi pratade om min mans höftledsoperation som nu klarat sig utan missöden ett år. Vi pratade om våra barn och deras barnbarn som utbildar sig och arbetar inom den digitala världen. Vi pratade om vår senaste byggnation i Hälsingland och upptäckten av hur gamla husen är. Vi pratade också höftledsoperation med våra grannar här. Jag pratade med en pappa om hennes dotter som nu skrivit på för allsvenskan i innebandy.

Livet går vidare i sin lugna takt då du som pensionär tar dig tid att stanna upp en stund. Det borde vi nog göra lite oftare utan att för den skull sitta ner för mycket för då så…

Januari är en lugn månad för mig, men i februari är det en del kreativa möten inbokade för att sätta fart på mitt andra år som pensionär. 🙂

Räddande renovering

Under ladugården som hör till vårt fritidshus ligger bjälkarna på stolpar sedan begynnelsen, när den nu var? Vi har länge undrat hur gammalt huset är. Min man och jag renoverade köket för ca 14 år sedan och har påbörjat renovering av fönster. Min far har renoverat en del av huset för sådär 40 år sedan. Min farmors far gjorden en veranda och tillförde lite snickarglädje i början av 1900-talet. Min farmors far köpte huset av sin svärfar som hade köpte det i sin tur av en vid namnet Pira, tror vi. Men vi har inte vetat när huset byggdes.

Nu hade en bjälke gått av under huset.  Det syns en spricka i köket och på panelen på utsidan av köket. Det är dags att rädda ladugården som ligger bakom köket. Den fungerar numera som förråd av våra skogsbruksredskap. När det fanns kor i ladugården var dyngestan under huset och det har varit fukt som påverkat byggnanden underifrån. Dyngestan är där dyngan från kornas avföring skyfflades ut. Ladugården består av två rum, en som jag kallar ”yttre” som har fönster mot dyngestan och en ”inre” som är närmast köksingången, där fanns det en eldstad och vattenledning. I den ”inre” delen av ladugården hade man lagt på ett lager cement antagligen för att hindra fukten från när man använde vattenledningen som fanns där. Denna cement hade nu spruckit och stenar börjar rasa ner under huset. Alltså dags för en räddande renovering. 

Det visade sig att ladugården sjunkit och därför behövde den lyftas. Cementen skulle bilas bort innan lyftningen. Som alltid vid renovering av gamla hus upptäcktes att det behövde göras mer. Gamla och av ålder murkna stockar fick tas bort och nya bjälkar läggas in och vissa bjälkar förstärkas. Allt arbete har gjorts i den ”inre” ladugården.

Det blev lite nervöst när det upptäcktes att även logen som ligger vägg i vägg med ladugården, hade glidit en bit mot ladugården. Logväggen var på väg mot ladugården och en bjälkes tapp höll på att glida ur sitt fäste. Man förstärkte med träbitar, järnstänger och beslag. För att minska på tyngden togs den gamla söndervittrade öppna spisen bort till en del. En del av murstenarna som blev kvar fick lite ny murbruk. Framtiden får visa om vi installerar en ny kamin av något slag på den gamla spisens plats.

Sedan lyftes logen och ladugården. Nya stolpar sattes in för att förstärka och för att ersätta de stolpar som gjort sitt. Slutligen har den inre delen av ladugården fått nytt bjälklag och isolering. Till sommaren får vi lägga in nytt golv och kanske borsta och tvätta tak och väggar. Det kan bli ett fint litet krypin med lågt i tak för våra redskap.

Under arbetet upptäcktes en väggstock med årtalet 1816 inristat. Så nu vet vi när huset byggdes! 🙂 Vårt röda hus som vi kallar ”Undantaget” är äldre, har min faster sagt. Så hur gammal är det huset? Det ålderstigna huset från 1816 fick i alla fall en räddande renoveringen och är räddat för tillfället. Här kommer bilder från arbetet. Till sommaren fortsätter vi. Vi har inte brist på sysselsättning. 😉

Eldstaden ryker.

Holms by år 1893

Historisk karta från Lantmäteriet över Holms by vid laga skiftet 1893

Torrpastellfärger

Det är ju lite mörkt och dystert ute nu och då är det härligt att fördjupa sig i lite bildarbete. Just nu testar jag och hittade precis något som har blivit liggande ett tag, mina ”Derwent Pastell Pencils”. Alltså nu var det dags, tyckte jag. Jag testade med en bild från Nedre Boksjön tagen tidigare i höst. Denna bild har jag använt tidigare i en akvarell, men nu blev det torrpastellpennor. 


En dags avkoppling med akvarell

Det blev en dag till och ifrån. Jag tänkte att jag inte skulle ha för bråttom men det är svårt att vänta. Att vänta på lagren av färg som skall torka. Det blev kladdigt igen så jag tog bort maskeringstejpen för att se katastrofen med vita kanter. Under tiden gjorde jag en snabb skiss i mitt akvarell-skissblock. Där använde jag akvarellkritorna till björkarna.
Tänkte då att jag prövar med akvarellkritorna på den andra målningen. Med kritorna förstärktes förgrunden och gjordes början av björkarna, granen också. Sedan fyllde jag på med ännu mer akvarellfärg. 
Det blev ingen akvarell som jag så söker, med den lätta fräscha looken, men… lite kul med effekten av björkar och gran.
En vy från stugan vid Nedre Boksjön hösten 2018 målad efter ett foto vid en dags avkoppling hemmavid.

Spelutveckling och praktik

Min son har ett stort intresse för spelutveckling och då speciellt 3D grafik. Han har en portfolio som ligger på ARTstation. 

Han vill helst vara i Stockholm även om han studerar i Boden just nu. Så nu är det bara att hålla tummarna för att han får praktik och så småningom jobb inom spelutveckling som är han framtidsdröm. 

Koll på tiden

Tiden går av sig själv och det är inte första gången som jag tar fel på dagarna.

Helt plötsligt upptäcker jag att det fortfarande är en vecka kvar till när sonen kommer från Boden. Det är en vecka kvar till sy och hantverksmässan, lite mer än en vecka innan besöket på Nationalmuseet och två veckor till när broderigruppen ska träffas igen.

Åkte vi från Hälsingland för tidigt? Vi kunde njutit några dagar till däruppe-hemma innan vi åkte hit härnere-hemma.

Fast… gubben hade ju sitt möte i onsdags och vi ville stycka älgköttet härnere!

Nåja… snart blir det lite vintrigt Hälsingland igen! För vi ska hämta en gris och huset ska lyftas. Om några veckor… tror jag? November eller december, i alla fall december! Vi skulle ju röja sly också!.🤣 Men först ska gubben på koll hos vårdcentralen… när nu det är? Och när har han sitt jobbarkompisöl?🤔

Det blir lite snurrigt när man är pensionär och tycker att man har koll på tiden som rullar undan i en konstig takt.

Snart är det jullov!😍

Dagar med avkoppling

Hösten visar verkligen sin färgprakt i år eller är det för att jag kan njuta av hela dagarna, se vad som händer i naturen under hela dagen, ta en promenad, teckna lite ibland, betrakta allt omkring mig eftersom jag är pensionär. Jag njuter av färgglada dagar med avkoppling.

En rast vid en strand på hemvägen, hemmet i norr och söder.