Social distansering och digitala möten

Vi har socialt distanserat oss, min man och jag, liksom många andra i denna virusvardag. I vardagen blir det i stället mycket digitalt. Igår möttes våra två söner via videochat. Med hjälp av videochatten blev det en digital visning av Edvards lägenhet i Boden och Arthur visade hur det numera ser ut i Norrtälje.

Vi har alltså börjat med att videochatta och jag undrar varför har vi inte gjort det förut? Förut pratade vi bara med varandra trots att vi inte setts på ett tag på grund av avstånden i vårt avlånga land. Vilken möjlighet detta med det digitala har! För ca tio år sedan försökte jag lära ut de digital möjligheterna till min kollegor. En del av kollegorna var positiva och en del såg då inte möjligheterna utan bara problemen. Trots att jag tyckt det vara spännande med det digitala har jag inte nyttjat det fullt ut i det privata, men nu så ser jag ännu mer potentialen med digitaliseringen.

Digitala möten har också blivit en vardag ute i samhället på jobben. Båda mina söner har möjligheten att arbeta hemifrån med för och nackdelar. Nackdelarna är just de sociala mötena face to face som de saknar. Sedan finns det många fördelar och de finner på många nya lösningar till andra typer av möten.

Jag funderar på om just detta med den sociala distanseringen också är anledningen till att jag igår fick ett nytt digitalt möte av en avlägsen för mig okänd släkting?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.